Solceller i Botkyrka Kommun

En kommun som sträcker sig från tunnelbanans ändhållplatser i norr till öppna havsvikar i söder rymmer sällan bara en sorts tak. Just den bredden gör frågan om solenergi ovanligt mångfacetterad här: flerbostadshus med platta tak i ena änden, gårdar och skogsbryn i den andra. Sällan passar en enda lösning alla, vilket märks så fort man börjar räkna på förutsättningarna hus för hus.

Botkyrka kommun ligger på ön Södertörn och gränsar både mot Mälaren i norr och Östersjön via Grödingeviken längst i söder. Den geografiska spännvidden återspeglas rakt av i bebyggelsen: tätbefolkade kvarter i norr, öppna vidder med skog och odlingsmark längre söderut.

Två sorters bebyggelse under samma kommunvapen

I den norra delen dominerar flerbostadshus från framför allt 1960- och 70-talen, uppförda i högt tempo när Stockholmsregionen växte som mest. Här bor de flesta i lägenhet, ofta i hus som förvaltas av ett gemensamt bostadsbolag eller en bostadsrättsförening.

Söderut vidgas landskapet betydligt. Skogen tar över, sjöarna blir fler och husen glesnar till friliggande villor och gårdar utspridda över stora ytor. Kommunen rymmer sjöar som Tullingesjön, Albysjön, Aspen och Bornsjön, och omkring tolv naturreservat med allt från gammal barrskog till en åsgrop på över trettio meters djup.

Den kontrasten spelar roll när man diskuterar egen elproduktion. Ett höghustak kräver ett helt annat beslutsunderlag än ett villatak, och lösningarna som fungerar bäst skiljer sig därefter rejält åt.

Flerbostadshusens platta tak öppnar för storskaliga lösningar

Ett stort, plant tak på ett flerbostadshus är i grunden en utmärkt yta för solpaneler. Ingen lutning att ta hänsyn till, sällan skymmande grannhus i närheten och en stor sammanhängande area att arbeta med på en och samma gång. Utmaningen ligger sällan i tekniken utan i beslutsgången runt omkring.

En bostadsrättsförening eller ett allmännyttigt bostadsbolag måste komma överens innan något monteras, vilket ofta tar längre tid än ett enskilt villaköp. Samtidigt blir kalkylen ofta stark just för fastigheter med stort behov av fastighetsel till hissar, tvättstugor, belysning i trapphus och garage.

Den elen används dygnet runt, vilket gör att den egenproducerade kraften kan nyttjas direkt utan att behöva säljas vidare i onödan. Fastighetsel är med andra ord ofta en enklare affär att räkna hem än enskilda lägenheters hushållsel, eftersom förbrukningen är jämnare fördelad över dygnet och året.

För styrelser som funderar på en gemensam anläggning brukar den första riktiga frågan handla om just detta: hur stor andel av elen som går till gemensamma utrymmen jämfört med det som varje hushåll drar själv bakom sin egen mätare.

Många av dessa fastigheter förvaltas dessutom av samma bolag över flera kvarter, vilket ibland gör det möjligt att samordna installationer på flera tak samtidigt. Det sänker ofta kostnaden per fastighet jämfört med om varje hus skulle upphandla en lösning för sig.

Villaägarna i söder gör upp med sina egna förutsättningar

I de mer lantliga delarna ser bilden helt annorlunda ut. Här fattar varje hushåll sitt eget beslut, utan styrelsemöten eller grannars godkännande innan spadarna sätts i marken. Fördelen är snabbheten i hela processen.

Nackdelen är att man själv måste räkna på sitt eget tak, sin egen skuggning och sin egen elförbrukning utan att kunna dela på vare sig kostnad eller besvär. Skogsnära tomter ger ofta vackra vyer men också träd som kastar skugga över delar av taket under stora delar av dagen, särskilt på morgonen och kvällen när solen står lågt över horisonten.

Den som funderar på en solcellsanläggning gör klokt i att titta på hela dygnets solbana innan man bestämmer sig för antal paneler och exakt placering på taket. En bedömning på plats, snarare än en snabb blick på flygfoto, brukar ge det säkraste svaret.

Stora tomter innebär också att fler väderstreck ofta är i spel samtidigt. Ett garage, en friggebod eller en carport kan visa sig vara ett minst lika bra alternativ som huvudbyggnadens tak, särskilt om den ligger mer skuggad än uthusen på tomten.

Ljuset varierar mer än man tror över året

Sommarhalvåret ger länet långa dagar med sol högt på himlen ända in på kvällen, vilket gynnar i stort sett alla taktyper oavsett väderstreck. Vintern är en helt annan historia att räkna på.

Solen står lågt och skuggor från träd, tak och grannhus blir betydligt längre än de flesta föreställer sig. Just därför lönar det sig att inte bara titta på söderläget utan även på vad som skymmer horisonten under de månader då varje solstråle räknas som mest värdefull.

Kustnära lägen längst i söder, mot Grödingeviken och Östersjön, har ofta friare horisont än de mer skogklädda delarna längre in i landet, vilket i praktiken kan ge fler soltimmar per år trots att breddgraden är densamma.

Naturreservaten sätter ramarna på vissa håll

I direkt anslutning till flera av naturreservaten gäller särskilda hänsyn för byggnation och synlighet, något som kan påverka var på fastigheten en anläggning lämpar sig bäst. Det är sällan ett hinder, men väl något att stämma av innan man börjar planera i detalj.

Vattnet spelar också en roll för klimatet lokalt. Närheten till både Mälaren och Östersjön dämpar temperatursvängningarna något jämfört med mer inlandsbelägna trakter, vilket bland annat märks i hur snabbt snö smälter undan från ett tak på våren.

En kommun som växt snabbt och fortsätter förändras

Sedan kommunen bildades i början av 1970-talet har invånarantalet stigit kraftigt, med en ökning på uppemot 65 procent bara mellan mitten av 1970-talet och idag. Den snabba tillväxten har satt sina spår i bebyggelsen på flera håll, med nya kvarter som kompletterar de äldre områdena.

En stor del av den arbetsföra befolkningen pendlar till jobb utanför kommungränsen, medan en betydande andel av dem som faktiskt arbetar här gör det inom offentlig sektor, skola, vård och omsorg. Det ger en vardag där el behövs både i hemmet på morgonen och kvällen, och i verksamheter som pågår mitt på dagen.

Just den variationen i livsmönster, från pendlare till dagtidsarbetande, gör att elförbrukningen ser olika ut från hushåll till hushåll även inom samma kvarter.

Kommunens eget motto brukar beskrivas som att den sällan är som väntat, och det stämmer rätt väl även när det gäller elproduktion. Två grannfastigheter kan ha vitt skilda förutsättningar trots att de ligger på samma gata, beroende på allt från takmaterial till hur nära de ligger ett buskage eller en skorsten.

Vad som är värt att tänka på innan man bestämmer sig

Oavsett var i kommunen man bor handlar det till syvende och sist om samma sak: att matcha anläggningens storlek med hur elen faktiskt används, dag som natt, sommar som vinter. Ett hushåll som pendlar och är borta dagtid har en annan profil än en fastighet som nyttjas dygnet runt.

Den stora spännvidden mellan tätbebyggt och lantligt gör att generella tumregler ofta slår fel här. Ett tak i norr och ett tak i söder kan se ut att ha samma förutsättningar på papperet men bete sig helt olika i praktiken när skuggor, väderstreck och byggnadstyp vägs samman.

Den som vill ha ett rättvisande svar gör därför bäst i att utgå från sin egen fastighet snarare än från vad grannen längre bort råkar ha gjort, hur lockande en snabb jämförelse än kan verka.