Solceller i Täby

En vikingatida storman lät en gång resa en runsten som, om man ska tro texten, slog fast att han ensam ägde hela trakten. Statyn av honom står fortfarande kvar utanför det gamla kommunhuset, en påminnelse om att platsen varit bebodd och betydelsefull i mer än tusen år. Idag växer ett helt nytt bostadsområde fram alldeles i närheten, med gröna tak och stadsodling som en del av planeringen.

Täby är den största tätorten i kommunen och rymmer merparten av invånarna. Namnet nämns här en gång, och texten talar i övrigt om orten eller centralorten.

Från godsägarens villatomter till stationssamhälle

Det som idag är ett av de större bostads- och handelscentrumen norr om Stockholm växte ursprungligen fram kring en järnvägsstation på den gamla linjen mot Rimbo, dagens spårvägslinje genom kommunen. En förmögen bryggare och godsägare, som ägde slottet vid Stora Värtan, styckade av villatomter från sina marker och sålde dem vidare i början av förra seklet. Området fick med tiden namn efter både järnvägsstationen och det gamla godset.

En skola stod klar redan under det tidiga nittonhundratalet, och orten utvecklades stegvis till ett kommersiellt och kommunalt centrum för den södra delen av det som senare blev en egen kommun. Det första kommunhuset invigdes i mitten av förra seklet och kompletterades senare med en större kontorsbyggnad, som sedan revs när nya lokaler stod klara närmare centrum.

På andra sidan spårvägen finns ett mindre centrum, där en äldre stuga bevarats som ett minne av bebyggelsen innan järnvägen och köpcentrumet förändrade platsen. Den typen av bevarade detaljer gör att den äldre historien fortfarande går att ana mitt i den moderna infrastrukturen.

En stadsdel byggd för hållbarhet

På senare år har ett helt nytt kvarter börjat växa fram i den äldre stationsmiljön, med runt fjorton hundra nya bostäder planerade tillsammans med restauranger, parker och butiker. Byggherrarna bakom projektet har ställt höga krav på miljöcertifiering, med bland annat gröna sedumtak, terrasser fyllda med växtlighet och omsorgsfull hantering av dagvatten.

Den satsningen beskrivs som en av landets mer ambitiösa inom modern stadsutveckling, med särskilt fokus på biologisk mångfald och energianvändning. Det är en tydlig signal om vilken riktning bostadsbyggandet i hela området är på väg mot, där taket inte längre bara är ett tak utan en aktiv del av husets miljöprestanda.

Närheten till spårvägen gör dessutom området attraktivt för studenter, och för några år sedan uppfördes flera hus med mindre lägenheter avsedda just för den gruppen. Pendlingsavståndet till de stora universiteten i Stockholm är kort, vilket lockar en yngre befolkning till annars villatäta trakter.

Kraven på materialval, dagsljus och ventilation i de nya husen är genomgående höga, och flera av byggaktörerna arbetar aktivt med frågor som annars sällan diskuteras i vanlig nyproduktion. Den ambitionsnivån smittar sannolikt av sig på hur framtida projekt i resten av orten kommer att planeras.

Gammalt och nytt möts i taklandskapet

Stationsområdet har genomgått en total ombyggnad de senaste åren, med en ny station i glas och trä, dubbla plattformar, hissar och rulltrappor. Den fysiska förnyelsen av infrastrukturen speglar hur hela orten befinner sig i ett skede av omvandling, från gammalt stationssamhälle till modern stadsdel.

I de äldre villaområdena runt centrum finns fortfarande gott om hus från den tid då godsets marker först styckades av. Dessa hus har ofta större takytor och mer traditionella taklutningar än de nybyggda flerbostadshusen, vilket ger andra förutsättningar för den som vill investera i egen elproduktion.

De nya bostadsprojekten, med sina uttalade miljöambitioner, gör solenergi till ett naturligt nästa steg snarare än ett undantag. När sedumtak och grönskande terrasser redan är en del av planeringen, blir solpaneler på taket en logisk fortsättning på samma tankesätt.

En ort som redan valt en riktning

Med en pågående satsning på hållbar stadsutveckling som redan omfattar tusentals nya bostäder, är det svårt att se den här orten som konservativ när det gäller nya lösningar på taket. Snarare tvärtom, kommunen och de inblandade byggherrarna har redan visat att de är villiga att ställa höga krav på miljöprestanda.

För den som bor i ett äldre hus i något av villaområdena runt centrum finns samma möjlighet att haka på den utvecklingen, om än i mindre skala. Ett tak fyllt med solpaneler är, precis som de gröna taken några kvarter bort, ett sätt att göra ett gammalt hus lite mer redo för framtiden.

Kombinationen av gammal godshistoria, vikingatida arv och pågående nybyggnation gör detta till en av de mer skiktade orterna i länet när det kommer till taklandskap. Just den variationen gör att nästan alla typer av hus, oavsett ålder, har någon form av potential värd att undersöka.