Solceller i Kista

Få platser i länet har en så tydlig dubbelidentitet som den här. Om dagarna fylls gatorna av kontorsarbetare på väg mellan glasfasader och konferensrum, medan kvällar och helger visar upp ett helt annat ansikte: ett bostadsområde med familjer, lekplatser och en tunnelbana som går tätt. Den kombinationen av näringsliv och boende gör frågan om egen elproduktion ovanligt mångsidig här.

Drygt tiotusen personer är folkbokförda i Kista, men betydligt fler rör sig genom området varje vardag tack vare de tiotusentals arbetsplatser som finns inom kontorsklustret. Det är just den dagtida aktiviteten som gör kombinationen av kontorstak och elproduktion så pass logisk.

Ett teknikkluster byggt på militärmark

Fram till sjuttiotalets början var marken ett övningsfält för militären, långt från den täta kontorsmiljö som finns idag. När de första bostäderna stod klara flyttade unga familjer in, och bara några år senare etablerade sig några av landets största teknikbolag i området, däribland dotterbolag till en stor svensk telekomkoncern och den amerikanska datorjätten IBM.

Den etableringen la grunden för det som senare blev ett av världens mer namnkunniga kluster inom mobil teknik, med forskning, utbildning och näringsliv samlat på en och samma plats. Kontorsbeståndet växte i flera vågor, med allt från lägre kontorslängor till en av Skandinaviens högsta kontorsbyggnader som idag reser sig över tunnelbanestationen.

Köpcentrumet och tunnelbanestationen invigdes ungefär samtidigt som de första stora teknikföretagen etablerade sig, vilket knöt samman handel, kommunikation och arbetsplatser redan från start. Den blandade användningen är fortfarande själva kännetecknet för trakten, och den påverkar direkt vilken typ av fastigheter som finns att välja mellan när man ska räkna på en solenergianläggning.

Den snabba tillväxten satte sin prägel på fastighetsbeståndet. Kontorshusen byggdes med stora, ofta platta tak avsedda för teknisk utrustning, vilket gör dem förvånansvärt väl lämpade för solpaneler även om ingen tänkte på den möjligheten när husen ritades.

Kontorstak med dagtida elförbrukning som passar solel perfekt

Ett kontorshus förbrukar det mesta av sin el under kontorstid, vilket råkar sammanfalla nästan perfekt med när solen producerar som mest. Det gör kontorsfastigheter till en av de mer lönsamma kategorierna att förse med en egen solenergianläggning, eftersom en stor del av den producerade elen kan användas direkt i samma byggnad utan att behöva lagras eller säljas vidare.

Fastighetsägare med flera kontorshus i samma kluster har dessutom möjlighet att jämna ut produktion och förbrukning mellan byggnader, om de äger eller hyr ut till flera hyresgäster med olika verksamhetstider. Ett hus med callcenter eller drifthall som går dygnet runt kompletterar exempelvis ett vanligt kontorshus som töms klockan fem.

Det är en ekonomisk logik som sällan gäller på samma sätt för ett bostadshus, där elförbrukningen ofta toppar på morgon och kväll snarare än mitt på dagen. Här ligger en stor del av den outnyttjade potentialen just i denna förskjutning mellan när solen skiner och när de boende är hemma.

Ett enda kontorstak på några tusen kvadratmeter kan i bästa fall täcka en betydande del av en hyresgästs dagtida elbehov, särskilt om verksamheten redan har ett modernt fastighetsautomationssystem som kan styra förbrukningen efter när solen producerar som mest. Den typen av samordning är sällan möjlig i en vanlig bostadsfastighet.

Serverhallar och drifttunga verksamheter ändrar kalkylen

En del av kontorsbeståndet rymmer inte bara vanliga arbetsplatser utan även serverhallar och tekniska driftcentraler som går för fullt dygnet runt, året om. Den typen av verksamhet har en elförbrukning som varken minskar på kvällen eller under helger, vilket skapar en annan sorts matchning mot solel än ett vanligt kontor.

För en fastighet med den profilen blir en solenergianläggning sällan den huvudsakliga elkällan, men den kan ändå täcka en påtaglig andel av dagtidsbehovet och därmed minska belastningen på det lokala elnätet under de timmar då efterfrågan annars är som högst.

Fastighetsägare med den här typen av hyresgäster gör ofta klokt i att kombinera en solenergianläggning med annan teknik, som återvinning av spillvärme från kylsystemen, snarare än att se elproduktionen som en isolerad åtgärd.

Bostadskvarteren växer i klustrets skugga

Bostadshusen ligger ofta granne med betydligt högre kontorsbyggnader, vilket skapar skuggmönster som skiljer sig från en vanlig förort. Ett lägenhetshus i den norra delen kan ha fri sikt mot solen, medan ett hus närmare de högsta kontorstornen får räkna med skugga under delar av dagen beroende på årstid och solvinkel.

Den här typen av skuggberäkning är svårare att göra på känsla än i ett område med jämnare bebyggelse, och det är ett av de tydligaste skälen till att en ordentlig platsanalys behövs innan man bestämmer sig för antal paneler och deras placering på taket.

De första bostadshusen i området byggdes ungefär samtidigt som kontorsklustret började ta form, i en stil som påminner om andra delar av Järvafältet: lägre lamellhus och enstaka punkthus med stora, platta tak. Skillnaden är att de här husen numera ligger granne med betydligt yngre och högre kontorsfastigheter.

Parkeringsdäcken som hör till många av kontorsfastigheterna är samtidigt en ofta förbisedd yta. Ett tak över ett parkeringsdäck ger både skydd åt bilarna och en stor, sammanhängande plan yta för solpaneler, och kan dessutom förses med laddplatser för elbil kopplade direkt till samma anläggning.

Nya bostadskvarter tillkommer i snabb takt

Restauranger, parker och nya bostadshus har på senare år gjort området mer levande efter kontorstid än det tidigare var. De nyaste husen byggs ofta med tak som redan är förberedda för solpaneler, vilket gör investeringsbeslutet enklare för både bostadsrättsföreningar och hyresvärdar.

Ett kluster som fortfarande formas

Till skillnad från många äldre stadsdelar i länet är fastighetsbeståndet här fortfarande under aktiv utveckling. Nya kontorshus, bostadskvarter och gemensamma ytor tillkommer i en takt som gör att förutsättningarna för egen elproduktion sannolikt förbättras snarare än försämras framöver.

Det gäller inte minst nätkapaciteten. Ett område med så pass hög och blandad elförbrukning kräver kontinuerliga investeringar i elnätet, vilket i förlängningen även gynnar den som vill mata in egenproducerad el när efterfrågan är hög mitt på dagen.

Beslutsvägarna skiljer sig kraftigt åt beroende på vilken typ av hyresgäst eller ägare man har att göra med. Ett stort börsnoterat fastighetsbolag har ofta en långsammare men mer resursstark investeringsprocess, medan en mindre, lokalt ägd fastighet kan fatta beslut snabbare men med mindre kapital att röra sig med.

Det är också värt att komma ihåg att kontorshyresgäster ofta byts ut med några års mellanrum, vilket gör att en solenergianläggning bör dimensioneras för fastighetens långsiktiga elbehov snarare än för den nuvarande hyresgästens specifika verksamhet. En anläggning som fungerar bra för ett callcenter fungerar sällan lika bra för en verksamhet med helt annan drifttid, och det är fastighetsägaren snarare än hyresgästen som i slutänden bär den risken.

För både fastighetsägare och bostadsrättsföreningar handlar det i grunden om samma sak som på andra håll i länet: att räkna på faktisk förbrukning, faktiskt takutrymme och faktiska skuggförhållanden, snarare än att anta att alla kontorshus eller alla bostadshus fungerar likadant.